IoT

                                                                  Techsource och Alfa-Laval i samarbetsprojekt – med framtidens verktyg

 

Världen blir allt mer uppkopplad. Alltifrån maskiner till enklare konsumentprodukter börjar interagera med oss och varandra. Detta fenomen kallas Internet Of Things ( IOT)  och har pekats ut som en viktig faktor för att skapa framtidens företag och nya affärsmöjligheter.

Alfa-Laval och Techsource samarbetar med trådlös överföring av mätdata för att optimera maskiner och processer.

Potentialen är att Alfa-Lavals produkter över hela jordklotet skulle kunna övervakas och driften optimeras vilket ger energibesparingar och minskar belastningen på miljön. En annan nog så viktig funktion är att få information om service- och underhållsbehov innan de orsakar driftstopp. Systemet ligger väl i linje med Techsources kompetens nämligen IoT lösningar för en grönare värld.

IoT är ett tekniskt verktyg som kopplar upp såväl maskiner som människor. Det sparar energi, förbättrar kommunikationen, minskar behovet av resor samt förbättrar möjligheter för adekvat vård.

Techsource Europé AB är en privatägd pionjär inom IoT som tidigt såg potentialen inom förbättrad och automatiserad kommunikation. Alltid med människan i centrum. Techsource skapar bra ekosystem och samarbetar med partners över hela jorden.

Alfa Laval är en ledande, global leverantör av specialprodukter och processtekniska lösningar, baserade på nyckelteknologierna värmeöverföring, separering och flödeshantering. 

Företagets utrustning, system och tjänster bidrar till att förbättra prestanda i kundernas processer. De används för att värma, kyla, separera och transportera produkter i industrier som framställer livsmedel och drycker, kemikalier, läkemedel, stärkelse, socker och etanol.

Alfa Lavals lösningar används också i kraftverk, ombord på fartyg, inom olja och gasutvinning, i verkstadssektorn, i gruvindustrin, för hantering av slam och avloppsvatten, för komfortklimat samt i kylsystem.

Kontaktperson: Ulf Norrstam
Telefon: +46-761195462
Mail: [email protected]
www.Techsource.io
Adress: Techsource Europe AB
Anckargripsgatan 3
Malmö – 211 19, Sweden

Industrikluster IUC Syd bjuder in till ett högaktuellt seminarium runt digitalisering i tillverkningsindustrin. Det är mycket prat om digitalisering just nu, men vad innebär det egentligen? Hur påverkar det din verksamhet?

Så här ser det ut: ABBs robot WIDO arbetar inte längre bakom galler och bom utan tillsammans med montörerna. Amelia är en effektiv kundtjänstmedarbetare som kan dupliceras i hundratusentals – hon är nämligen ett avancerat dataprogram, en artificiell intelligens. De stora bilmärkena, som t.ex. Volvo och Mercedes, har självkörande bilar som testas på våra vägar. Även Google och Apple testar egna modeller av självkörande bilar. Uber kör inte bara taxi som kan beställas med en smart app. De håller också på med robotforskning enligt tidningen Ny teknik.

Nya affärsmodeller och nya sätt att nå ut till kunderna växer fram. Tesla provar konceptet att sälja sina elbilar via internet. Världen förändras och digitalisering är en viktig komponent i vår närmaste framtid. Digitalisering i tillverkningsindustrin – vad innebär det egentligen och vilka möjligheter finns? Hur påverkar det din verksamhet? Välkommen att lyssna på fyra inspirerande talare, på bilden från vänster: Jonas Hansson, Axis, Johan Ingemansson och Hauke Bossen, Roland Berger, Ashok Kumar Bandaru, Techsource.

Den 26 maj får vi tre intressanta beskrivningar av vad digitalisering kan innebära, rent konkret för svensk industri. Hör bl a om Axis resa med smart digitalisering för fler affärer. Detta vill du inte missa – läs om talare och programpunkter nedan, och klicka upp en fylligare presentation här. Anna Hall, vVD IUC Syd, inleder och ramar in dagens seminarium. Utnyttja tillfället att äta lunch och nätverka med andra deltagare före ! Kostnadsfritt för medlemmar i Industrikluster IUC Syd.
ANMÄLAN: Anmäl dig senast via denna länk ANMÄLAN 26 MAJ

Axis’ resa med smart digitalisering för fler affärer – ett miljardbolag skapas
Jonas Hansson, CIO Axis Communications AB, berättar om Axis’ fantastisk resa, från tre nyfikna tekniker i en barack på Ideon 1984, till ett stort företag med 2100 anställda världen över, och en omsättning på 6,6 miljarder. Vi får höra om de utmaningar företaget stått inför, och hur Axis med sin företagskultur lyckats förbli väldigt förändringsduktiga. Axis resa är högrelevant inför digitaliseringstrenderna idag. Ta chansen att inspireras av Jonas och Axis resa. Vilka möjligheter har du inom dina produkter och inom din bransch? Vilka är framgångsfaktorerna och vilka är utmaningarna?

Uppkoppling revolutionerar svensk tillverkningsindustri – konkreta exempel

Ashok Kumar Bandaru, CEO Techsource, pratar om connectivity, dvs. att via uppkoppling styra, kontrollera och visualisera produkter och tjänster. Företeelsen att vara uppkopplad kommer inte bara att förändra hur vi upplever världen. Det kommer att vara en naturlig del av vår vardag. Teknikkonsultbolaget Techsource berättar om sitt arbete med att digitalisera den svenska tillverkningsindustrin. Enkelt, konkret och handfast.

Digitalisering av svensk industri – kartläggning av svenska styrkor och utmaningar
Johan Ingemansson, Principal Roland Berger Stockholm och Hauke Bossen, Principal Roland Berger Göteborg, har precis gjort en spännande rapport på uppdrag av Vinnova, Sveriges Innovationsmyndighet, runt möjligheter och utmaningar i digitaliseringen av tillverkningsindustrin. Rapporten beskriver tio konkreta teknikområden som är viktiga för den svenska industrins resa inom digitalisering. Har du sikte på att utveckla ditt företag och era produkter? Då är detta ett måste att lyssna på. Hur skapar du din framtid i den globala digitala världen?

Future Living – Human Digitalisering

Future Living - Human Digitalisering

Idag ser vi en fantastisk utveckling av smarta apparater/hushållsmaskiner och tjänster som har potential att förbättra vår livskvalitet genom att erbjuda bekvämlighet och trygghet. Denna spännande utveckling sker just nu och vi har möjlighet att ta del av den. Hittills är denna utveckling främst teknikdriven och ofta fokuserat på fräcka funktioner i stället för en helhetssyn för livskvalitet. Det är få av leverantörer som har integrerat ”mänsklighet” som en prioritet i denna utveckling.

Hur ser dina förväntningar på ut för framtiden? Fler prylar eller produkter som möjliggör individanpassad förbättring av livskvalitén?

Jag minns fortfarande familjens skidsemestrar utan mobiltelefoner och hur vi höll ihop hela dagen genom att dela planer och bestämma mötesplatser. Idag saknar vi oftast en gemensam plan, istället utnyttjas tiden i liften för att med mobilerna enas om nästa mötesplats. Tyvärr hinner jag därför inte att njuta av utsikten från liften. Föreställ er en kombination av det som fungerat bra, dvs. en bra plan, kombinerat med flexibiliteten hos mobiltelefoner för att fånga nya möjligheter eller som hjälp i nödsituationer, då hade tekniken höjt min livskvalitet! Med andra ord, glöm inte din historia när du börjar använda ny teknik.

Om vi lär av vår historia och låter tekniken adressera verkliga behov så kan “Future Living” erbjuda så mycket mer än bekvämlighet och trygghet. Föreställ dig ett helhetskoncept där den enskilde individens livskvalitet sätts i fokus där bekvämlighet och trygghet balanseras med “wellness”, kamratskap och ”coaching”.

Ett ”Smart home” idag erbjuder lösningar för fjärrstyrning och schemaläggning av värme och belysning, så att de regleras baserat på dina preferenser och beteenden.

Robotgräsklippare och robotdammsugare är allt mer vanligt förekommande och hjälper dig att göra det tråkiga jobbet. Snart kan vi förvänta oss tjänster från anslutna hushållsmaskiner, t.ex. hjälp med inköpslistor och beställning av mat. Hemmets underhållningssystem är ofta anslutna till internet och erbjuder vissa intelligenta tjänster, t. ex kan du få hjälp med att hitta dina favoriter och följa serier var du än är.

Föreställ dig “Future Living” som en vidareutveckling av dagens “Smart Home” med en mer human helhetssyn. Detta kommer att kräva ökad interoperabilitet mellan ”plug and play” förberedda apparater och tjänster som utvecklats med fokus på livskvalitet och hållbarhet, och som innehåller intelligens som gör att tjänster och apparater kontinuerligt anpassar sig till dina behov baserat på dina preferenser, din livssituation och genom att mäta din upplevda livskvalitet (och anpassa sig på nytt).

Wellness och hälsa är vida begrepp som inkluderar värden som ensamhet och social interaktion. Intelligent ”coaching” kan förbättra välbefinnande och hälsa där ensamhet är ett problem. Lägg på integration av nya enheter för intelligent övervakning av hälsorelaterad information och det är möjligt att förbättra hälsa/wellness ytterligare. Att involvera individen mera i sin hälsa är ett vinn-vinn konceptet som har potential att bidra med data, självkännedom och expertis när de behöver sjukvården. Denna samarbetslösning för hälsa öppnar möjlighet för individen att vara om så önskas hemma och vid behov en smidig övergång till vården.

För att göra detta till en verklighet, måste “Smart Homes” och tjänster etc. dela en konceptuell modell som beskriver hur “saker” är relaterade till varandra inklusive etnografiska studier för att förstå sociala behov. Denna modell i kombination med kunskapskällor och data kommer att etablera en plattform där olika tjänster, applikationer och apparater kan ansluta och dela sina data. Med hjälp av smart teknik och intelligenta algoritmer som utnyttjar individens personliga data, kommer en ökad livskvalitet att skapas.

I vår vision för framtidens boende ingår adaptiva modeller för att öka samverkan med hälsovården, fysiska tjänsteleverantörer och prediktiva analyser för att proaktiva identifiera åtgärder för att undvika problem. Kanske kommer vi att kunna förstå oss själva bättre genom att överbrygga klyftan mellan smart teknik och individualiserade analys baserad på beteendevetenskap?

Jag kommer ihåg vår gamla brevlåda där hemma när jag växte upp. En brun plåtlåda med ett enkelt lock utan lås. En av grannarna hade investerat i en ny modern modell med ett extra lock med en smal öppning i som bara släppte igenom max en tidning och som man inte fick ner handen i utan att låsa upp det lilla hänglåset. Inte kunde någon snoka eller sno avier där!
Knappt större än en skokartong så kunde vi såklart inte få paket levererade hem, avin kom och sedan fick man snällt ta sig till posten, ställa sig i kön och få ut det där.
När jag långt senare fick barn så läste vi böcker som ofta hade vardagsrealistiska berättelser och så sent som 2009 skrev Rune Fleischer http://www.bokus.com/bok/9789186447045/rolf-far-ett-paket/ Rolf får ett paket, som hämtas på posten.
Men så funkar det inte längre och knappast inte ens 2009.
Det har skett en evolution, en del säger revolution, i det tysta. De flesta postkontoren är nedlagda eller iallafall flyttade ut på något industriområde. Eller en egen kassa på Coop, Ica eller spelbutiken. Där finns våra paket idag. I brevlådan hamnar färre och färre dagstidningar, räkningar går via mail eller autogiro oftare och oftare.
Men en ännu större förändring kommer nu också till Sverige efter att ha slagit igenom för flera år sedan på kontinenten. Den intelligenta multiboxen.
Mycket snart är den tiden över när du måste ta avin till matbutiken för att få ut skrymmande paket, bolag som Combiplate http://combiplate.com/en/products/ har utvecklat intelligenta lösningar som kommunicerar med din mobil när brev eller paket levererats till din box. Nu finns denna systemlösningen på många platser i Europa, ofta tillsammans med den gigantiska postbox, inte bara brevlåda längre, leverantören Renz http://www.briefkasten.de/startseite.html som under de senaste åren växt kraftigt och köpt upp mellanstora spelare som ME-FA http://www.me-fa.com/ och Safety Letterbox http://www.safetyletterbox.com/.
Vad som är fascinerande är att våra inhemska postboxtillverkare som Berglund http://www.berglund-sweden.se/Biggi http://www.biggi.se/ och Flexbox http://www.flexbox.se/ har anpassat sitt produktutbud men har inte än någon konkurrerande intelligens för att kommunicera avlämnad post. Känns faktiskt som den svenska marknaden för uppkopplade postboxar ligger vidöppen för att tas med intelligens!

 

IoT and Smart city

Smart ctizen or Smart city

De senaste årens uppmärksamhet kring Smart Cities, teknik implementerad i
staden, har föranlett många att proklamera detta som lösningen på stadens problem. Frågan kring vilka nyttor som en uppkopplad, uppmätt, analyserad och/eller digitaliserad stadsmiljö har stöts och blötts vid otaliga seminarier, konferenser och teknikleverantörers marknadsföringsevent utan att vi egentligen kunnat förstå vad vi, alla inblandade, menar med ”Smart City”.

Rent tekniskt så var början till Smart City när vi samlade in information om en stad ur ett geopositionerat perspektiv, grunden i GIS, men få var de som använde informationen då i slutet av 80-talet när detta började sprida sig. Det fanns de städer vars förvaltningar började ännu tidigare men
precis som med all annan information, är det svårt att komma åt den så används den inte och dåtidens datorer var allt annat än lättanvända än mindre spridda bland de som sökte tillämpningarna.

Vi som verkar inom ICT eller mer specifikt inom IoT, tenderar att göra likhetstecken mellan Smart City och Smart Living men vi missar så mycket av vad samhällsbyggare är ute efter. För några år sedan var några av oss på Techsource involverade i ett anbudsförfarande gällande Smart City för Rio de Janeiro pga att OS kommer att hållas där nästa år. Lite sent ute var de men plötsligt var det fullt fokus på att anamma olika tekniska lösningar för att förstå olika faktorer inom staden, framförallt under OS men även som ett långsiktigt projekt efteråt. I detta arbete samarbetade vi med staden Barcelona, deras tekniska universitet, IBM och ett par sakkunniga inom Big data analys.

Var Rios störsa intresse i denna upphandling Smart Living? Att förenkla för de som bor i staden att leva, effektivisera energianvändning, förbättra transporter mm? Nej.

Deras fokus var ett och det var invånarnas och besökarnas säkerhet och hur man kan mäta folkmassornas rörelser alla tider på dygnet så att polis, säkerhetssystem och OS-funktionärer kan samverka så maximal trygghet kan uppnås och om värsta scenario skulle hända, hur man blixtsnabbt ska kunna stänga av och styra kommunikationer, gator, torg, arenor mm. Säkerhet. Personlig säkerhet och allas säkerhet.

På andra plats kommer stadens omsorg om besökarna och de boende på längre sikt gällande hur man upplever stadens miljö, dvs mäta och styra trafikflöden så att utsläpp kan minskas och om det är höga nivåer, dirigera om trafik och transporter bort från de ytorna som har värst nivåer. Baserat
på sensorer och mycket högt antal mätdata så ville man också uppnå prediktiva förslag på var det är mest lämpligt att vistas vid vilka tidpunkter, när man bör undvvika bilkörning mm.

Jag är benägen att anamma boyd Cohens några år gamla 6 key components for Smart Cities  där Smart People, Smart Economy, Smart Environment, Smart Government och Smart mobility kompletterar Smart Living för att kunna omvandla vårt moderna samhälles största problem till vår största möjlighet, att ta den +2000 år gamla urbana strukturen vi kallar städer och skapa något fungerande nytt.

Någon som vill sätta ett namn på det?

PS. För er teknikdårar som vill lära er mer om staden som mekanism bör läsa
Peter Halls Cities in Civilization, en tegelsten fylld med insikt DS.

For more information about internet of things and IT services visit www.techsource.io

Många av oss har varit kallade, få har levt upp till målet. Att fortsätta använda det där fitnessarmbandet som du fick eller köpte själv i målsättningen att logga dina aktiviteter, mäta träning eller bara kolla om du sover tillräckligt gott.
Men rent konkret, som jag har hållt föredrag om och arbetat aktivt med att utveckla, beroende på vilken undersökning du tittar på, mellan 50-66% slutar använda armbandet efter 3-6 månader. Nu säger du -”jo för de köpte en smartwatch istället”, nja så enkelt är det inte. Visst, i början på detta året kunde många konstatera att smartwatches skulle gå förbi armband i försäljning (antal) http://www.cnet.com/news/fitness-trackers-rise-and-fall/
men en annan viktigare faktor är det som Forrester undersökte förra december, 42% sa att de ville ha ett (smart) armband men på topp-5 av önskade funktioner fanns ingen funktion som ett fitnessarmband är till för. De tillfrågade ville ha tillgång till kartor, ta foto/filma video, LBS dvs geokontextuell information, e-handla och googla. Hmm.
De vill ha ett armband men de vill inte ha det för fitness. Undrar varför?
Min och en del andras teorier är att den utdata som du får av ett armband är på för låg nivå för att det ska hjälpa dig till ett bättre beteende, göra komplexa samband lättbegripliga eller bara helt enkelt vara tråkig, ej underhållande.
Sony har med sin senaste release av Smartband 2 integrerat Firstbeats HRV analytics http://www.wearable-technologies.com/2015/11/adding-value-to-wearable-technology-simple-accurate-useful/ vilket är ett avancerat sätt att tolka hjärtrytmen. I Sonys armband har de integrerat en optisk pulsmätare som med Firstbeats forsningsbaserade analys omvandlas till förklaringar för användaren kring aktivitet, stress och återhämtning, en sorts enkel livsstilsanalys baserad på pulsmönstret.
Som Joni Kettunen, VD på Firstbeat säger:
“The role of analytics is expected to grow. Wearable tech is useful when it truly provides feedback in an understandable and consistent manner. Only then can you learn and develop. In order to reach this level, we demand a lot from our technology. It needs to be physiology-based in order to show what’s happening in the body.”
 Kanske är det en väg framåt för att fitnessarmband ska fortsätta att finnas och växa som marknad, att de gör världen enklare att förstå genom att börja med oss som individer.

Worldwide Wearable Electronic Fitness Devices Shipments Forecast, 2013-2016

(Millions of Units)

 Device Category

2013

2014

2015

2016

Smart Wristband

30

20

17

19

Sports Watch

14

18

21

24

Other Fitness Monitor

18

20

12

15

Chest Strap

11

12.1

8

7.3

Smart Garment

0.01

0.1

10.1

26

Total Market

73.01

70.2

68.1

91.3

Source: Gartner (October 2014)